Att starta den här bloggen var lätt...att publicera något kontinuerligt är dock svårare. Jag behöver nämligen "lite" tid på mig att fila på allt jag skriver, vilket innebär att jag läser om texten ett par gånger och analyserar, ändrar tills jag får rätt känsla. Det innebär att sammanlagt kan ett inlägg ta ett par timmar innan jag är någorlunda nöjd...(så här kan jag hålla på innan jag ska skicka officiella mail, ansökningar, mm)
Nu äger jag inte den här tiden längre, där jag kan sitta med omskrivning av mina texter i dagar...ekorrhjulet har startat och hjärnan går på högvarv: mitt jobb ger mig verkligen stimulans med dess komplexitet men även en hel del ångest att man inte hinner med allt man vill; de som påstår att "lärarna har det så bra" får gärna följa med mig under en vecka för att se vilket tempo vi håller - vi behöver verkligen de där loven för återhämtning och ny energi....
Att ha koll på barnens alla aktiviteter, utedagar, när de ska ta med sig idrottspåsen till skolan, fruktstunden, busstiderna, mm - kräver en del utrymme i hjärnan.
Att det är högsommarvärme och jag tvingas vattna mitt grönsaksland (som tappert kämpar på) samt mina blomrabatter ...
Att kunna ha en stunds egen aktivitet: träning eller bara en runda runt byn...
Att ha en lugn stund med barnen på kvällen...
Att ha koll på handlingen och matplaneringen (jag har fått för mig att spara 2000 kr från matkontot varje månad till en extra resa :-)) - det kräver minutiös planering + att hålla sin man borta från affären :-)
mm
mm
Jag gillar att "hinna med mycket" och jag älskar att gå på högvarv men jag har också insett vikten av återhämtning och vikten av att njuta av livet medan man kan. Jag har insett att familjen är viktigast och som tur är håller min man med mig. Vi försöker att uppleva så mycket som möjligt tillsammans. Små saker och stora saker...
Jag läste någonstans att det är viktigt för hälsan att vara ute minst 30 min/ dag (självklart - kan man tycka, men det är inte alltid man får ihop det).
För mig - att vistas i naturen - har blivit som en drog. Lyssna på fågelsång, grannens tupp :-), se årstidernas färgväxlingar, iaktta ljuset, himlen, dra djupa andetag och känna doften av nygallrad skog, doften av vilda örter längs vägen man går och sakta känna lugnet infinna sig.....
Idag tog vi -familjen - vår "halvtimme" nere vid sjön med kanske årets sista dopp.
Vi får se vad morgondagen har att erbjuda...
Carpe Diem :-)
Nu äger jag inte den här tiden längre, där jag kan sitta med omskrivning av mina texter i dagar...ekorrhjulet har startat och hjärnan går på högvarv: mitt jobb ger mig verkligen stimulans med dess komplexitet men även en hel del ångest att man inte hinner med allt man vill; de som påstår att "lärarna har det så bra" får gärna följa med mig under en vecka för att se vilket tempo vi håller - vi behöver verkligen de där loven för återhämtning och ny energi....
Att ha koll på barnens alla aktiviteter, utedagar, när de ska ta med sig idrottspåsen till skolan, fruktstunden, busstiderna, mm - kräver en del utrymme i hjärnan.
Att det är högsommarvärme och jag tvingas vattna mitt grönsaksland (som tappert kämpar på) samt mina blomrabatter ...
Att kunna ha en stunds egen aktivitet: träning eller bara en runda runt byn...
Att ha en lugn stund med barnen på kvällen...
Att ha koll på handlingen och matplaneringen (jag har fått för mig att spara 2000 kr från matkontot varje månad till en extra resa :-)) - det kräver minutiös planering + att hålla sin man borta från affären :-)
mm
mm
Jag gillar att "hinna med mycket" och jag älskar att gå på högvarv men jag har också insett vikten av återhämtning och vikten av att njuta av livet medan man kan. Jag har insett att familjen är viktigast och som tur är håller min man med mig. Vi försöker att uppleva så mycket som möjligt tillsammans. Små saker och stora saker...
Jag läste någonstans att det är viktigt för hälsan att vara ute minst 30 min/ dag (självklart - kan man tycka, men det är inte alltid man får ihop det).
För mig - att vistas i naturen - har blivit som en drog. Lyssna på fågelsång, grannens tupp :-), se årstidernas färgväxlingar, iaktta ljuset, himlen, dra djupa andetag och känna doften av nygallrad skog, doften av vilda örter längs vägen man går och sakta känna lugnet infinna sig.....
Idag tog vi -familjen - vår "halvtimme" nere vid sjön med kanske årets sista dopp.
Vi får se vad morgondagen har att erbjuda...
Carpe Diem :-)
Kommentarer
Skicka en kommentar